Jag lyssnade på partiledardebatten i SvT Forum. Fredrik Reinfeldt hyllades - vilket i sig är helt i sin ordning - av talare från andra partier. Det är helt i sin ordning, men jag får nog säga att hyllningarna gick på tok för långt.
För mig har Reinfeldt tyvärr betytt ett ökat förakt för politiken. Han har varit en mästare på den retoriska lögnen. Den lögn som bara avslöjas av att utfallet av praktiska beslut inte stämmer överens med den retorik som motiverat besluten. Ett exempel är ju retoriken om att "skydda välfärdens kärna", som i praktisk handling lett mot det Fredrik själv beskrev som "mål" i Det Sovande Folket - att avskaffa välfärden i alla meningar utom att ingen skall "ligga på gatan och svälta". Sorgligt.
Den hyllning man kan instämma i - och där Fredrik i handling agerat helt enligt sin retorik - är den om hans hållning mot rasismen och främlingsfientligheten. Och där har även jag upplevt att han med sin retoriska skicklighet sagt exakt det han politiskt och personligen verkligen vill och tycker.
I övrigt sorteras han för mig mestadels in i facket för skickliga politiska lögnare. En människa som skadat Sverige, politiken och - inte minst - mitt och många andras förtroende för politiken.
Jag är glad att han lämnar politiken. Tyvärr hamnar han väl som någon form av lobbyist eller grå eminens i någon lögnfabrik - PR-firma, tankesmedja eller så - som ännu mer kommer att fjärma retoriken från den praktiska verkligheten.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar