I DN berättas att Moodys nedgraderat ett antal Europeiska banker, däribland några av de Svenska. Man kan med goda skäl ifrågasätta dessa institut både när det gäller affärsmodeller, metoder och moral.
Affärsmodellen går ut på att man sätter sina betyg utan något som helst ansvar inför dem som litar på dem. Man har genom lobbying och mutor fått igenom lagar i USA som låter dem komma undan med att medvetet sätta för höga betyg på instrument - t.ex. CDO:er. Lagarna gör det i stort sett omöjligt att komma åt dessa även om de begått rena bedrägerier, läs t.ex. "Legal liability of Credit Rating Agency in rating CDO". Givetvis var det en extremist som Bush som skrev på dessa lagar.
Metoderna de använder lämnar ju också de mycket i övrigt att önska när det gäller riskvärdering och värdering av säkerheter. Bland annat är det lätt att se att risker med pro-cykliska förlopp är gravt underskattade, Detta är ju inbyggt i de modeller som kan härledas till Chicago-skolans lassiez-faire-politiska förenklingar. Dessutom finns det ju också inbyggt i modellerna faktorer som gör att två banker som har exakt samma riskexponering och samma tillgångar, men en finns i USA och en utanför kommer att få olika betyg. Jag överlåter åt läsaren att gissa vilken som får det högre betyget.
Till sist moralen. Att tro att man inte på Moodys och de andra kände till att Lehman Brothers hade nått vägs ände långt före konkursen är inte trovärdigt - snarare finns det tydliga bevis på att man medvetet undanhöll den informationen för att bibehålla sina intäkter så länge som möjligt.
Och på dessa bedragares och lögnares påståenden hänger Europas framtid! Det är ett skrämmande perspektiv.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar