En rätt bristfällig analys i SvD

I SvD refereras Sifos senaste opinionsundersökning och man anser att den ger Löfven möjlighet att vänta med besked i regeringsfrågan. Man skriver också:

..."En vänsterpartist skulle kanske förklara den så här: väljare som har fått nog av arbetslöshet och klyftor söker ett alternativ till den krisande kapitalismen.

Men det kan knappast vara hela förklaringen, för Sverige har inte blivit väsentligt annorlunda den senaste månaden. Något som kan ha gynnat Vänsterpartiet är att den politiska debatten på senare tid i hög grad har handlat om rasism och flyktingar. Det så kallade Revaprojektet har kritiserats för ”rasprofilering” – att polisen kontrollerar personer utan annan grund än deras hudfärg – och migrationsminister Tobias Billström drog på sig Fredrik Reinfeldts missnöje när han resonerade om ”blonda och blåögda”."

Nej, Sverige har inte förändrats den senaste månaden.Men Sverige har förändrats mycket under de senaste 8 åren.Många av förändringarna har inte berört de flesta. Men när fler och fler berörts av dem - direkt eller genom nära och kära, så ser de orättvisorna. Många har dessutom mer och mer förstått att regeringens teorier inte fungerar. Större inkomstskillnader ger inte tillväxt. Att människor flyttas från sjukförsäkring till försörjningsstöd inger inte förtroende för den förda politiken. Tvärtom ser nu alla resultaten i form av besparingar på annat i kommunerna. Att försämra a-kassan som gjorts har också fått konsekvenser som synts för allt fler.

Det är ju inte så att de förändringar och försämringar som skett har varit utan goda motiv, och många har stått bakom dessa just därför. Problemen har regeringen länge lyckats vifta undan som "enskilda fall". Men för varje månad som gått har allt fler fått insyn i hur illa nyheterna har slagit. Barn, föräldrar, vänner och bekanta har drabbats - om man inte drabbats själv. De förändringar i den politiska opinionen vi kan se nu har alldeles säkert sin grund i att fler och fler får dessa insikter.

I mina ögon är Kd:s tillbakagång ett tydligt tecken på just detta. Partiet är konservativt, men medlemmarna har ofta ett starkt socialt patos. Under moderaterna har allt sådant tryckts tillbaka under intryck av en ideologi som i retorik liknar liberalismen, men i sin praktik är en närmast Ayn Randsk socialdarwinism i Thatchers och Reagans fotspår. Kd betalar priset,

Kronofogden försvarar sitt övergrepp

I Aftonbladet i går försvarar kronofogden att man mätte ut en bil vid vägkanten och ställde en hel familj utan transport till sjukhuset med sina barn. Att förödmjuka en familj på det sättet är inte okej. Även om polisen till slut hjälpte till.

Att det är lagligt är tyvärr fullt möjligt, men man kan ifrågasätta det i flera avseenden. Men det finns definitivt inget i vare sig lag, praxis eller doktrin som tvingar fram ett sånt här ingripande. Anledningen till att man gör det är en extremtolkning av lagen som tvingats fram av en intensiv lobbykampanj från inkassobolag och andra. Jag påstår inte att dom mutat fram det (bortsett från att ett av regeringspartierna fått rejält betalt för att främja inkasso- och finansbolagen), men det faktum att jurister som jobbar med utsökning antingen jobbar hos kronofogden eller hos inkassobolagen gör ju att kronofogden bara kommer att höra den ena sidan av saken - det blir en speciell sorts vänskapskorruption. Därmed sker sådana här obalanserade och vidriga ingripanden.

Jag hoppas ju på en utrensning bland personalen hos kronofogden. Omdömeslösheten hos stora delar av den är klart bekymmersam.

Stoppa nu!

Det har gått för långt! Fascismen ligger nära! Vi måste stanna upp och tänka lite. Det gäller många saker. Det är inte ok att försäkringskassan står vid gränserna och kollar om sjuka eller "förtidspensionerade" varit utomlands. Det är inte ok att polisen kollar folk med "utländskt" utseende i tunnelbanan - eller någon annanstans. Det är inte ok att kronofogden mäter ut en bil vid vägkanten och tvingar ut en familj att gå hem. Det här är alla fall där det ena intresset i en balans har fått dominera för mycket.

Kontrollintresset i socialförsäkringarna är viktigt. Människor som inte skall vara i landet skall sökas upp och utvisningar verkställas. Borgenärsintresset är viktigt.

Men det måste finnas en balans. Människor kan vara sjuka och ändå kunna åka utomlands. Varför skall en svensk utsättas för upprepade identitetskontroller bara för att han inte är blond och blåögd? Även skuldsatta människor måste få använda sin arbetsgivares bil utan att riskera att bli strandsatta på motorvägen.

Om den här berättelsen i Aftonbladet 'r ens i närheten av sann så visar den två saker. Det ena är att borgenärsintresset fått på tok för stor dominans. Det andra är att det på verkställigheten i Västerås jobbar ett antal personer som inte har alla hästar hemma. Just den personen i artikeln måste få avsked på grått papper. Det är möjligt att detta faktiskt är lagligt - lagen har ju här gått helt vilse - men det är så enastående omdömeslöst att den här personen inte skall jobba med något som kan påverka andra människors liv. Jag hade velat hänga ut personen med namn, adress och telefonnummer, men bloggens ägare vägrade tillåta det.

Sexualmoralisternas terror och samhällets sammanbrott

Jag blir så trött. En kvinna ser en naken man genom fönstret till hans villa. Hon glor. Sen tar hon med sig sin man och filmar honom. Vem är brottslingen? I mina ögon de som filmade. Men åklagaren väcker åtal för sexuellt ofredande mot mannen. Jag är ledsen kära åklagare, men det var visst fel på åtalet, och i vart fall jag vill inte ha totalt omdömeslösa människor som åklagare. Bort med dig. Bli bonde eller nåt!

Och kvinnan sen. Hon behöver vård och hjälp. Om hon finner en naken karl så hemsk att se, så har hon ju det enkla valet att låta bli att glo in genom hans fönster.

Sexualmoralismen vinner mer och mer terräng. Åtal väcks på tämligen fantasifulla grunder så fort nakenhet och sexualitet är inblandat. Samtidigt så verkar det som om de sexuella excesserna och ibland övergreppen bakom lyckta dörrar blir vanligare och vanligare. Min vän häradsbetäckaren säger att för 10-20 år sen var det någon enstaka kvinna som ville ha lite smisk på stjärten. I dag möter han ofta kvinnor som vill bli behandlade på gränsen till misshandel i sängkammaren. Han undrar vad som händer.

Mina egna tankar om detta är ju att det är ett litet - men ändå - tecken på samhällets sammanbrott. En överdriven moral på ytan, och - med medborgare Vrejswijks ord - "moralens totala sammanbrott" bakom fasaden.

De stora tecknen på sammanbrottet syns ju varje gång vi kollar in nyheterna. När moralen passar våra syften så handlar vi efter den. Rätt eller fel - så fanns det en moral i att hjälpa libyerna att frigöra sig från Khadaffi. Men samma moral duger inte i Syrien - det ligger nämligen inte i maktens intresse att ingripa. Så det spelar ingen roll att man gasar civila och slaktar män, kvinnor och barn.

Titta sen på finansbranschen. Politikerna försöker nog här, men de vågar inte ta i med hårdhandskarna. Moralen skall dock synas vara hög. Vill vi sätta in - eller ta ut - större penningbelopp i kontanter, så frågar banken vad vi skall göra med dem eller var vi fått dem från. Allt i "kampen mot penningtvätt och organiserad brottslighet". Problemet är ju att många banker ägs av organiserad brottslighet. Och alla banker - säger alla - har kunder som tvättar miljarder i olika valutor via deras private-banking-avdelningar. Vinstmarginalerna är lite lägre där än på medborgare Anderssons bostadslån, men volymen är stor. Och när pengarna är tvättade placeras de i herr Anderssons lån.

Går igenom område efter område, och konstaterar att ytmoralen är hög, men bakom fasaden härskar ondskan, egoismen och girigheten bland dem som har och styr, och självförnekelsen, underkastelsen och uppgivenheten bland de svaga. Och de däremellan - de flesta - domineras av rädslan för de svaga, rädslan att bli svag och viljan att genom bildlig stening visa att man är stark.

Jämför med 1910- och 20-talen. Jämför med imperiefallen. Nej, historien upprepar sig inte, men mönstren finns där. Tack och lov är jag nog begraven innan det nuvarande imperiet faller, och under tiden får jag försöka se till att persiennerna är nedfällda - åtminstone när jag är naken eller älskar med en kvinna till tonerna av "The Future".

En aningslös och farlig Ulfvaeus!

I Aftonbladet uttalar sig Björn Ulfvaeus om det kontantlösa samhället. Han är i det här fallet extremt farlig i sin aningslöshet. Han menar att kontantlösheten gör att pengar inte kan tvättas, risken för rån minskar, etc.etc. En del av det han säger är givetvis sant - så är det med alla farliga osanningar.

Det kontantlösa samhället är farligt för dig och mig. Inte fullt så farligt för honom - hans liv är ändå kartlagt och ganska väl känt. Men lite farligt är det för honom också.

Faran jag ser är främst att fokus blir fel. Att kräva att vi förklarar oss om vi skall sätta in 10000 kronor i kontanter är så långt politikerna lyckats komma i "kampen mot penningtvätt". Ja, och så att kräva att vi är registrerade för att köpa en SMS-biljett. De stora penningtvättarna - de köper banker. Där tvättas årligen 1000-tals miljarder kronor från bedrägerier, organiserad brottslighet, fastighetsskojare, och banker. Brottsligheten har tagit över den "bransch" där Björn vill att alla våra pengar skall finnas. Om han känner sig trygg med det, så får han väl göra det. Jag känner mig djupt otrygg med banker och finansbolags som ägs - och framförallt styrs - av gangsters. Och min uppfattning är att alla banker och finansbolag gör det. Inklusive vår egen delvis statsägda bank Nordea.

Så käre Björn och kära politiker - låt mig vara anonym, och bortom bankernas giriga klor.

Ombudsman för gäldenärer krävs NU!

Det är dags för en ombudsman för gäldenärer. Gäldenärer dör som flugor. Verkställigheten kränker dagligen människors rättigheter enligt Europakonventionen - främst artiklarna 6, 3 och 2. Vi har skrivit på tilläggsprotokollet med förbud mot att fängsla skuldsatta, men sjuka gäldenärer vägras tillägg till sitt förbehållsbelopp därför att staten önskar "likformighet". Man dör för att man inte kan bromsa sin sjukdom, eller inte få smärtlindring. För många gäldenärer vore det kanske bättre att fängslas. Förbehållsbeloppen är så låga att gäldenärer inte kan ha ett socialt liv. Man dör av ensamhet i sitt kyffe. Det behöver man inte göra i ett riktigt fängelse. Obalansen i systemet har blivit så stor att den är en nationell rättslig och mänsklig katastrof.

På den ena sidan finns banker, finansinstitut av andra slag, inkassobolag - och dessas intresseorganisationer. De har under alla år lobbat både politiskt och juridiskt för att bevaka borgenärernas intressen. I allt väsentligt är hela systemet uppbyggt för att skydda minsta lilla borgenärsintresse. Till och med justitierådet Stefan Lindskog skriver i sin i övrigt lysande bok om Preskription att gäldenären inte har något legitimt intresse av att skulder preskriberas. Ett sådant påstående - här i och för sig taget ur sitt sammanhang - är obalanserat.

Jo, skuldsanering finns. Men lobbyisterna har lyckats övertyga politiker och domstolar om att inskränka den till ett mycket litet antal fall. CSN drev ett fall till HD där man fick 15 års återbetalningstid att vara "överskådlig tid". Lobbyisterna når in överallt.

Bara den ena sidan syns. Gäldenärerna företräds av ett litet fåtal politiker - några få av dem brinner för det, och av en ineffektiv organisation - Riksförbundet Insolvens - som man kan misstänka har infiltrerats av motsidans intressen.

Kronofogden då? Dom som - som myndighet .- skall se till både borgenärens och till gäldenärens legitima intressen. Ja, dom är i dag ett inkassobolag med myndighetsmakt. Och det är självklart att det blir så - när de jurister som jobbar på myndigheten sitter och diskuterar med jurister.från inkassobolagen. För var finns det jurister som bevakar gäldenärens intressen? De som företräder gäldenärerna är som regel allmänpraktiserande. Kunskapsnivån hos dessa i detta är ofta förfärande låg.

Låt gäldenärerna få en ombudsman. En som talar för deras intressen och i deras sak. Bara för balansens sak. Dagens obalans dödar. Den skadar människor. Den skadar samhället och den skadar tilltron till samhällets institutioner - från domstolar till politiska forum. Skapa en ombudsman nu. Sätt inte till någon utredning. Tillsätt en ombudsman - med makt, kunskap och stark röst - nu!

Kronofogden är en mördare - med statens välsignelse

I går avslog Högsta Domstolen ett överklagande från en god vän till mig. Han lider av svår kronisk huvudvärk. Inga mediciner biter på värken, men ett träningsprogram hjälper honom. Detta träningsprogram är förenat med stora kostnader.

Nu är min vän också evighetsgäldenär, och har därför sedan i höstas löneutmätning. En gäldenär får ju behålla ett belopp - det så kallade normalbeloppet. Därtill läggs hyra. Man kan också få tillägg för nödvändiga medicinska kostnader. Men min vän får inga sådana tillägg. Beviskraven har satts så högt att det är närmast omöjligt att få det för smärtpatienter som inte hjälps av medicin.

Därför får min vän gå dag efter dag - i resten av sitt liv - med svåra plågor. Detta är omänskligt, och det gör - enligt min uppfattning varje kronofogde till en mördare. Bara värda förakt. Att de får medhåll av domstolarna hör inte till saken. Den som verkställer sådant här är en förbrytare mot allt vad mänsklighet heter. Och när min vän - antingen genom oavsiktlig överdosering av narkotiska preparat eller genom avsiktligt självmord - är död, så blir han bara en siffra i fogdens redan digra statistik av överdödlighet bland gäldenärer.

Sten i Moderat glashus

I en artikel i Aftonbladet anklagar Moderaternas partisekreterare Kent Persson socialdemokraterna och Stefan Löfvén för siffertrixande och luftmål när de talar om att Sverige skall ha som mål att ha lägst arbetslöshet i EU. I mina ögon är det ganska komiskt.

Alla partier försöker siffertrixa lite då och då. Vi har ju inte längre någon meningsfull diskussion om politikens inriktning, i termer av rättvisa och andra värdefrågor. Allt skall kläs i siffror. Trots att jag själv är tämligen välutbildad i matematik och statistik, och gillar att tänka i sådana termer, så finner jag det rätt trist.

En annan konsekvens av att kunna granska statistik på ett yrkesmässigt sätt är att man inser att det mesta sådant som kommer fram i den politiska debatten är i högsta grad ett trixande med siffror. Alla partier - från kommunister till fascister - ägnar sig åt att trixa med siffror för att understödja sina åsikter. Det är  mycket sorgligt.

Men när Moderaterna uttalar sig på detta sätt framstår det som direkt löjligt. De är de senaste årens obestridliga mästare. Snart bryr jag min inte längre om att kolla deras siffror, då de ständigt förvanskar dem för att försöka vinna politiska poäng. En del av Moderaternas siffertolkningar är så galna att de får en resultatrapport från Lehman Brothers att framstå som närmast absolut sanning, och en produktionsrapport från en fabrik i det gamla Sovjetunionen som stått still i 5 år som en ren underdrift.

Nej, Kent Persson jag tycker att Moderaterna skall sopa framför egen dörr innan de påtalar grandet i grannens öga.

Är regeringen rädd för kunskap

Jag måste undra. Med tanke på denna artikel i Aftonbladet som ju bara synes rapportera statistiska fakta från SCB, tillsammans med flera år av nedskärningar i utbildningar på alla nivåer, så kan man ju undra om kunskap är något oönskat för Alliansen. Vi vet ju att kunskap är makt. Det kanske är så att de känner sig hotade av all forskning som visar att regeringens förslag ofta går på tvärs mot vetenskap, och ännu oftare på tvärs mot vad de säger är avsikten med deras åtgärder.

Indien satte ned foten

Äntligen har en domstol någonstans satt ned foten mot patentmaffian - i detta fall i form av läkemedelsindustrin. Och dom som gjorde det var Indien.

Patentsystemet kom ju till som ett av många privilegiesystem på 1400-talet i stadsstaten Venedig. I de moderna patentsystemen anses ju att ett patent är en belöning som uppfinnaren får för att han publicerar sin uppfinning, så att samhället som helhet får nya kunskaper.

Patentets livstid är som regel 20 år. Och här kommer det som det indiska domstolsbeslutet handlade om. De kan förlängas - om patentets ägare vidareutvecklar patentet, så att den nya uppfinningen anses förtjäna ett eget patent med det första patentet som känt. Detta har man satt i system. Det har blivit så lätt att förlänga patent - särskilt på läkemedelsområdet - så att samhällsvinsten av patent gått förlorad.

Nu har Indien i ett fall satt stopp för detta oskick, och omedelbart börjar gnället och hoten. Företaget i fråga säger att man nu måste flytta sin forskning och utveckling från Indien. Detta är ren utpressning. Det spelar nämligen inte minsta roll för patenterbarhet var en uppfinning görs. Dessa patent kommer inte att godkännas i Indien oberoende av om företaget flyttar till USA - idiotpatentens förlovade land. Och patentet kommer att vara giltigt i USA även om uppfinningen görs i Indien.

Dessa krokodiltårar beror ju bara på att girigheten fått stryka på foten för samhällsintresset, så att t.ex. fattiga cancerpatienter i Indien och på andra platser äntligen kan få den behandling de fått vänta på i 20 år. Patentmaffians och läkemedelsbolagens lobbyister har länge nog fått tänja systemet långt utöver det rimliga.

Tack Indien. Kanske jurister i resten av världen nu vågar följa efter. Man kan alltid hoppas.