Jag blir så trött. En kvinna ser en naken man genom fönstret till hans villa. Hon glor. Sen tar hon med sig sin man och filmar honom. Vem är brottslingen? I mina ögon de som filmade. Men åklagaren väcker åtal för sexuellt ofredande mot mannen. Jag är ledsen kära åklagare, men det var visst fel på åtalet, och i vart fall jag vill inte ha totalt omdömeslösa människor som åklagare. Bort med dig. Bli bonde eller nåt!
Och kvinnan sen. Hon behöver vård och hjälp. Om hon finner en naken karl så hemsk att se, så har hon ju det enkla valet att låta bli att glo in genom hans fönster.
Sexualmoralismen vinner mer och mer terräng. Åtal väcks på tämligen fantasifulla grunder så fort nakenhet och sexualitet är inblandat. Samtidigt så verkar det som om de sexuella excesserna och ibland övergreppen bakom lyckta dörrar blir vanligare och vanligare. Min vän häradsbetäckaren säger att för 10-20 år sen var det någon enstaka kvinna som ville ha lite smisk på stjärten. I dag möter han ofta kvinnor som vill bli behandlade på gränsen till misshandel i sängkammaren. Han undrar vad som händer.
Mina egna tankar om detta är ju att det är ett litet - men ändå - tecken på samhällets sammanbrott. En överdriven moral på ytan, och - med medborgare Vrejswijks ord - "moralens totala sammanbrott" bakom fasaden.
De stora tecknen på sammanbrottet syns ju varje gång vi kollar in nyheterna. När moralen passar våra syften så handlar vi efter den. Rätt eller fel - så fanns det en moral i att hjälpa libyerna att frigöra sig från Khadaffi. Men samma moral duger inte i Syrien - det ligger nämligen inte i maktens intresse att ingripa. Så det spelar ingen roll att man gasar civila och slaktar män, kvinnor och barn.
Titta sen på finansbranschen. Politikerna försöker nog här, men de vågar inte ta i med hårdhandskarna. Moralen skall dock synas vara hög. Vill vi sätta in - eller ta ut - större penningbelopp i kontanter, så frågar banken vad vi skall göra med dem eller var vi fått dem från. Allt i "kampen mot penningtvätt och organiserad brottslighet". Problemet är ju att många banker ägs av organiserad brottslighet. Och alla banker - säger alla - har kunder som tvättar miljarder i olika valutor via deras private-banking-avdelningar. Vinstmarginalerna är lite lägre där än på medborgare Anderssons bostadslån, men volymen är stor. Och när pengarna är tvättade placeras de i herr Anderssons lån.
Går igenom område efter område, och konstaterar att ytmoralen är hög, men bakom fasaden härskar ondskan, egoismen och girigheten bland dem som har och styr, och självförnekelsen, underkastelsen och uppgivenheten bland de svaga. Och de däremellan - de flesta - domineras av rädslan för de svaga, rädslan att bli svag och viljan att genom bildlig stening visa att man är stark.
Jämför med 1910- och 20-talen. Jämför med imperiefallen. Nej, historien upprepar sig inte, men mönstren finns där. Tack och lov är jag nog begraven innan det nuvarande imperiet faller, och under tiden får jag försöka se till att persiennerna är nedfällda - åtminstone när jag är naken eller älskar med en kvinna till tonerna av "The Future".
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar